Referat: Människa-datorinteraktion: Ett psykologiskt perspektiv.

Den här artikeln är ett kort refererat av Carl Martin Allwoods bok Människa-datorinteraktion: Ett psykologiskt perspektiv.

Allwood är professor i psykologi och denna bok används ofta som kurslitteratur på högskolor och universitet.

Användbarhet – ett centralt begrepp

Allwood konstaterar att vi använder datorer för att öka vår produktivitet. Samt att effektiva och produktiva datorprogram kännetecknas av en hög användbarhet.

Användbarhet är en interaktiv egenskap som Allwood delar upp i:

  1. Anpassning till uppgiften. Programmet ska följa den naturliga och normala strukturen steg-för-steg när en uppgift ska lösas.
  2. Användarvänlighet. Programmet ska ge stöd för användarens sätt att tänka och gå att anpassa till enskilda användare.
  3. Användaracceptans. Det är viktigt att användarna är motiverade och har en positiv inställning till de datorsystem de använder.
  4. Användarkompetens. Användarna måste förstå hur programmet fungerar för att framgångsrikt kunna nyttja det i sitt dagliga arbete. Utbildning, manualer och hjälpfunktioner ökar användarnas kunskap och förmåga.

Psykologiska aspekter av datoranvändande

Program blir produktiva om de anpassas till människans psykologiska egenskaper. Ett gränssnitt bör därför utformas så att det aktiverar befintlig kunskap i användarens minne. Detta kan bland annat göras genom att:

  • Rubriker och länkar markeras på ett konsekvent sätt.
  • Man använder sig av vedertagna förkortningar istället för att hitta på egna.
  • Innehåll som hör till ett ämne grupperas för sig på ett logiskt begripbart sätt.

Man bör även ta hänsyn till det så kallade analoga tänkandet. Människor gör ofta en kunskapsöverföring när de ska lösa ett nytt problem. Vi tar kunskap från ett område och överför till ett annat. Ett exempel är när man för första gången använder ett ordbehandlingsprogram och vill göra stor bokstav. Om man inte vet hur man ska göra, kan man testa att göra likadant som på en skrivmaskin. I detta fall är det en framgångsrik strategi.

Det analogiska tänkandet bör utnyttjas medvetet och smart. Inkonsekvenser och brott med naturliga analogier kan göra ett datorprogram svåranvändbart.

Hjälpfunktioner

Manualer ska vara så korta som möjligt och utgå från strukturen i den uppgift som ska lösas. Ska man till exempel lägga upp en ny användare, börjar man med att lägga in för- och efternamn, övergår sedan till adressuppgifter, för att avsluta med eventuella kommentarer.

En bra manual innehåller många realistiska situationer och visar tillvägagångssättet för en uppgift, till exempel ”lägga in ny användare”, från början till slut.

Allwood förespråkar en så kallad iterativ utvecklingsmetod för både program och manualer. Man gör en första version, testar på riktiga användare, gör om, testar igen och så vidare.

Hjälpfunktioner i programmen ska helst ha många alternativa rubriker och ingångar. Innehållet i hjälpfunktionerna bör baseras på riktiga studier av vilka fel som användarna faktiskt gör. Nybörjare föredrar ofta breda och generella rubriker; ”att skriva och redigera text”, snarare än ”justera marginaler”.

Felmeddelanden ska vara utförliga och konkreta och gärna innehålla förslag på vad användaren ska göra för att komma vidare.

Utbildning

Självstudier med stöd av en instruktionsmanual är inte att rekommendera. Lärarledda lektioner är bättre, men studentgruppen bör vara liten och deltagarna ska gärna ha liknande förkunskaper.

Begränsade programversioner där en stor del av programfunktionerna har tagits bort, kan ge bra resultat för nybörjare.

Det är bättre att sprida utbildningen över tid än att samla allt till ett enda kurstillfälle.

Deltagarnas motivationsnivå är ofta avgörande för hur effektiv en utbildning i slutändan blir. Utvecklingsprocessen

Allwood konstaterar att systemutvecklingsprojekt ofta brister i tidsplaneringen och i att systemdokumentationen kommer igång för sent. Något som många säkert känner igen sig i.

Få projekt har idag tydliga användbarhetsmål vid uppstarten, påpekar han. Detta är givetvis önskvärt, liksom att de stäms av och kontrolleras kontinuerligt under utvecklingsarbetet.

Av Jeanin Day, 2004


Respons på denna artikel:

2004-03-17

Hej Jeanin

Läste referatet av Allwood, kul och bra initiativ. Kort kommentar utifrån ditt referat (jag har dessvärre inte läst boken själv):

Det verkar som att Allwood står för en relativt funktionalistisk syn på interaktiviteten mellan människa-dator, en syn som inte tycks inkludera estetikens och upplevelsens påverkan på interaktionsprocessen. Om det stämmer känns det som en rätt snäv bild av människa-datorinteraktion. Interaktion och användbarhet är begrepp som i allra högsta grad påverkas av estetik och upplevelsen av användadet – givetvis i en mix där begrepp som användbarhet och effektivitet ingår.

Enligt Don Norman är det till och med så att artefakter som uppfattas som vackra och eller njutbara att använda faktisk blir mer användbara (våra kognitiva processer blir helt enkelt bättre). Min poäng är att synen på människa-datorinteraktion ochanvändbarhetsbegreppet borde inkludera mer aspekter än rent funktionella/effektiva sådana.

Lästips: Don Normans nya bok om Emotional design.

Mvh Cristian Norlin (MM94 och MA Interaction Design, Royal College of Art London)

Programansvarig – IT, medier och design
– – – – – – – – – – – – – – – – –
Ämnet Medieteknik
Institutionen i Haninge
Södertörns Högskola
136 40 Haninge

Svar från Jeanin Day:

2004-03-17

Tack för din kommentar.

Jo, det stämmer nog att Allwood är mycket ”funktionalistiskt” inriktad. Tror personligen att även det estetiska spelar stor roll, precis som Norman.

Vänliga hälsningar, Jeanin Day


Om Carl Martin Allwood

Carl Martin Allwood är professor i psykologi vid Lunds universitet och är specialinriktad på kognitionspsykologi och kunskapsantropologi. Du kan läsa mer om honom på hans presentationssida.

Om boken

Boken Människa - datorinteraktion Ett psykologiskt perspektiv. Av  Carl-Martin Allwood.

Boken Människa – datorinteraktion Ett psykologiskt perspektiv. Av Carl-Martin Allwood.

Människa-datorinteraktion är utgiven av Studentlitteratur. Jag har läst andra upplagan, som utkom 1998. Bokens baksidestext finns utlagd på Bokus.

Jeanin jobbade på Lumano som konsult med användbarhet och informationsarkitektur. Hon jobbar nu på annat håll men hennes artiklar är fortfarande lika bra.

Publicerad i Lästips Taggar: , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*