En av de bästa webbplatserna i Sverige har utvecklats av en stor, statlig institution. En sån där gammal grå elefant som ständigt dödsförklaras men lik förbaskat fortfarande lever. Det är Sveriges Radio det handlar om.
Inte nog med att de gör smarta radioprogram. SR har även en riktigt bra nättjänst. För en tid sedan gjorde den storslam i Webbspelen, ett nyinstiftat svenskt webbpris, där www.sr.se utsågs till landets bästa webbplats och fick första pris i kategorin bästa webbpublikation.
Juryns motivering innehöll formuleringar som att man ”på ett utomordentligt sätt integrerar radiomediet med nätet och därmed skapar något större än de ingående delarna” och att ”designen ger lust att botanisera i det omfattande innehållet”. Det poängterades också att sajten fungerar mycket bra rent tekniskt.
Och jag kan bara hålla med. Både som professionell användbarhetsmänniska/ informationsarkitekt och som ivrig och intresserad radiolyssnare. SR:s sajt använder jag ofta och gärna. Men vad är det egentligen som gör den så bra ur ett användbarhets- och användarvänlighetsperspektiv?
1. Unikt och högkvalitativt innehåll
Det är ju fantastiskt. Faktiskt. Att kunna ladda ner alla de intelligenta och genomtänkta radioprogram som görs av Sveriges Radio, närsomhelst och varsomhelst (till exempel i Auckland på andra sidan jorden där jag råkar bo just nu) för inga pengar alls.
SR:s webbtjänst är ett högst konkret och lyckat exempel på ”hur det verkligen blev” när det gäller audivisuellt (radio och TV) innehåll publicerat på webben enligt den så kallade on-demand-principen. Något som var hur hypat som helst och ett riktigt buzzword för tre-fyra år sedan.
2. Lyckad informationsdesign – ymnig, inte rörig
Förstasidan fungerar som ett riktigt bra tidskriftsomslag eller en skicklig påannonsering av ett nyhetsprogram på tv. Den lockar. Även om man besöker sajten för att lyssna på ett högst specifikt program (säg Meny i P1) går det inte att undvika att bli sugen på mycket annat (Pippirulls intervju med Sven Wollter).
Det handlar helt enkelt om högkvalitativ journalistik och redigering.
Precis som på Aftonbladets förstasida lyckas SR presentera massor av lockbete och extra information utan att man som användare drabbas av akut panik och informationsöverslag.
Hemligheten? Skicklig informationsdesign. När en sida rymmer stora mängder information handlar allt om att gruppera och markera vilket innehåll som är vad. Och det har man gjort här. Alla textlänkar är tydligt grupperade i listor med rubriker och i rutor med ramar som varierar från tunnaste streck till bilder med 3D-effekt. Den gammaldags radioapparaten som ramar in länkar till ett urval ljudfiler är för övrigt ett mycket smart sätt att i bild förklara för de som inte vet, att det faktiskt går att lyssna på radio via nätet. Dessutom skänker bilden djup åt sidan, som annars är ganska stram och ”torr” rent visuellt. Fokus är helt klart på innehåll och funktion.
Sveriges Radios förstasida presenterar nyheterna, tablåer, bakgrundsinfo, lyssningstips, direktlänkar till kanalerna och enskilda program, samt ger möjlighet att lyssna på vad som sänds just nu. Med mera. Allt presenterat tydligt, inte rörigt.
3. Många sätt att hitta rätt
Om en besökare, säg Anders, vill lyssna på fredagens Spanarna, kan han antingen följa länken ”program och sändningstider” i sidhuvudet eller välja P1 eller P3 i rullgardinsmenyn i sidhuvudets högra hörn (Spanarna sänds i båda kanalerna) eller klicka på knappen för P1 eller P3 i det övre vänstra hörnet på sidan.
Ganska stor chans att Anders hittar rätt och garanterat större än om det bara fanns en väg att hitta programmet.
Många alternativa sökvägar gör att chanserna att hitta rätt vid första försöket ökar.
Och om Anders skulle få beslutsångest av alla dessa alternativ kan han alltid göra använda sökfunktionen. Skriv ”Spanarna” i sökrutan och alla träffar är högst relevanta. Fast webbredaktionen borde sannerligen se över innehållet i sidornas < title >-taggar och försöka gallra så att samma sida inte dyker upp mer än en gång i listan.
Träffarna är relevanta, men presentationen av sökresultaten kan verkligen förbättras.
Generositeten med extra länkar som är relaterade till sidinnehållet är inte unik för startsidan utan återkommer på många av de mer centrala undersidorna. Se till exempel nyhetssidan etc på: http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=153235
4. Enhetlighet och variation
SR består av många kanaler och massor av redaktioner som gör hundratals program. Av detta följer att sajten består av flera underwebbar, något som ju är mycket vanligt även på andra sajter. Lika vanliga är problemen som följer med detta – hur göra för att få en sajt som är möjlig att navigera i sin helhet (undrar centralredaktionen) men ser ut som man vill ha det på varje enskild redaktion (frågar man sig ute i organisationen). Var dra gränsen mellan hårdstyrning á la USA och låt gå-attityd á la genomsnittligt svenskt intranät?
På SR väljer man mittemellanvägen och det gör man rätt i. Varje sida i de övre nivåerna av hierarkin har ett standardiserat sidhuvud.
Loggan till vänster leder till förstasidan, senaste nytt-länken byts ut cirka var femte sekund. I rullgardinsmenyn finns länkar till alla radiokanalerna, inklusive de regionala stationerna.
Det finns även en tydlig känsla att man fortfarande är på samma sajt oavsett vilken del man besöker, åtminstone i hierarkins övre nivåer. Detta samtidigt som delarna faktiskt skiljer sig åt en hel del i grafisk utformning. Vilket är högst rimligt. Det vore sorgligt om glada gossen P3 skulle stuvas in i samma mörkblå kostym som strikta farbror P1.
P1 och P3 – olika, men ändå lika. Ett lyckat exempel på balans mellan enhetlighet och individualitet i utformningen av delarna i en stor sajt.
5. Godis
SR:s sajt innehåller en av de få lyckade (vad heter det när text ”rullar” och byts ut, är det ”marquee”? På svenska?) som jag har sett. Den är placerad i sidhuvudet och visar rubriker för senaste nytt som byts ut var femte sekund. En fiffig funktion när man väl ser den – för ovanligt nog är animationen inte störande på något vis, utan mycket diskret. Och funktionell.
Rubriken under ”senaste nytt” byts med några sekunders mellanrum.
Ja, det var fem anledningar till att Sveriges Radios webbplats verkligen fungerar. Det finns säkert fler (även om den inte är perfekt). Kolla själv. Och låt dig inspireras. Av: Jeanin Day, 2003.
Läs mer:
- Sveriges Radios webbplats – sr.se
- Varför Sveriges Televisions webbplats är så dålig. Artikel på kornet.nu av Jonas Söderström.
Jeanin jobbade på Lumano som konsult med användbarhet och informationsarkitektur. Hon jobbar nu på annat håll men hennes artiklar är fortfarande lika bra.
Kommentera