Bland ministrar, konsulter och lustiga gubbar

Rapport från 24-timmarsmyndighetens nätverksträff den 25:e mars 2005.

En medelålders och liksom väldigt svensk man tar plats i talarstolen.

Han heter Sven-Erik Österberg och är kommunminister (bland annat, han är ansvarig för några andra små lustiga saker också). Jag har aldrig hört talas om honom och blir lite besviken. En minister – jaha.

Nåväl, nu vet jag att han finns. Och att han vill.. Eh. Väl, kanske? Han sa att han ville omorganisera Statskontoret och E-nämnden och något mer. De anställda där verkade tycka att det var värsta scoopet. Det kanske det var.

Efter Sven-Erik (som verkligen ser ut att heta så) kommer en parant konsult med scarf och lätt värmländsk dialekt upp på scen.

Hon berättar att man inte kan söka på ”dagis” och hitta information om dagisplatser på de flesta värmländska kommuners webbplatser. ”Dagis” gudbevars, det heter ju ”förskola”, det vet ju alla. Tycker de som jobbar på kommunen. Sen sitter föräldrarna där och söker så fingrarna blör.

Det tycker jag är ett scoop. Det är klassisk avsändararrogans. Det, och nu svallar det ur djupet av mitt röda klappande användbarhetsexperthjärta, är ett utmärkt exempel på hur fel det kan bli när användarna inte involveras i utvecklingsprocessen.

Sen berättar konsulten att det är nästan lika svårt att hitta information om sophämtning.

Efter en kort paus (frukt och vatten) får vi veta hur det gick till när Skövde svängde ihop en ny webbplats. Projektledaren är datapedagog och sajten verkar nog ha blivit rätt bra i slutändan.

Vid frågestunden berättar projektledaren från Skövde – stolt och rak i ryggen – att man kan söka på ”dagis” på www.skovde.se.

Inte så att ett sus av beundran svepte genom lokalen. Men jag sträckte nog på mig lite extra där i stolen. Fast det såklart, sa hon sen. De fick ju inte skriva ut ”d-ordet” direkt på sidan, så de la det i en metatagg istället.

Vilket innebär att söker man efter ”dagis” på själva sajten hittar man rätt. Men inte om man söker på ”dagis Skövde” i Google. Eller går via menyn.

Grr.

Verkar vara en duktig projektledare annars, datapedgogen.

Lunchpaus och konferensen börjar på nytt. En konstig man går upp på scenen. ”OH-presentation!” skriver jag i mitt anteckningsblock. Wow. Men sen: han pratar konstigt. Och går – konstigt. Då förstår jag. Han är inte på riktigt. Han är en lustig gubbe, inhyrd och utklädd.

Ja, där var de kluriga på Statskontoret. Ville skoja till det, väcka oss till liv efter lunchen. Men gubben var inte så rolig. Tyckte jag.

Det fick jag äta upp när nästa person höll sin dragning. Han kom från Jordbruksverket och hade dubbelefternamn och berättade om massor av webbtjänster som massor av bönder använder och… zzzz…

Inget ont om honom. Det var jag. Lunchen. Ämnet. Luften?

Vårdguiden, sedan. Den ska bli stor och integrerad och ha ett rackarns kort telefonnummer och vara likadan överallt. Det blir nog bra. Han som pratade var stor och gav intryck av att vara väl integrerad i det offentliga sverige-svängen. Hans kavaj var en sådan där som Peter Harrysson brukar ha, mjuk och lite som en pyjamasjacka. Den såg skön ut.

Avslutningsvis fick vi veta lite om vad Statskontoret pysslar med i vår. Nån tävling, en utvärdering och en ny publikation de vill kränga.

Gott så.

Av Jeanin Day, 2005.


Läs mer

 

Jeanin jobbade på Lumano som konsult med användbarhet och informationsarkitektur. Hon jobbar nu på annat håll men hennes artiklar är fortfarande lika bra.

Publicerad i Krönika Taggar: ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*