Att göra webben tillgänglig för funktionshindrade användare

Tänk dig att du är blind eller sitter i rullstol. Vilket fantastiskt hjälpmedel webben skulle kunna vara. Allt som du gör på nätet redan nu – läser nyheter, betalar räkningar och shoppar CD-skivor – skulle vara värt så mycket mer. Göra livet så mycket lättare.

Illustration: handikappsymbolenMen som webben ser ut idag finns det många svårigheter för funktionshindrade användare. Vissa kan du som webbutvecklare enkelt lösa, som att alltid ange alternativtexter för bilder.

Fast för att webben ska bli verkligt tillgänglig krävs det lite mer än så.

Tillgängligt – för vem?

Över en miljon människor i Sverige anses ha någon form av funktionshinder.

Bland de funktionshinder som påverkar hur man kan använda Internet märks:

 Funktionshinder                    Antal i Sverige
 Hörselskadade                       780 000 (varav 14 000 döva)
 Rörelsehindrade                     600 000
 Personer med begåvningsnedsättning  400 000 (varav 40 000 utvecklingsstörda)
 Synskadade                          175 000 (varav 14 000 blinda)
 Epileptiker                          60 000

Källor: Hjälpmedelsinstitutet, Svenska Epilepsiförbundet.

Till dessa siffror kan man lägga alla de äldre som har problem med synen.

Vissa webbtillgänglighetsmänniskor räknar även personer med gamla webbläsare, långsamma uppkopplingar etc som funktionshindrade användare.

Blinda

Hjälpmedel: Använder inte skärm eller mus utan lyssnar på webben genom en skärmläsare som gör om innehållet till syntetiskt tal. Det finns även punktdisplayer som gör om vanlig text till Braille (punktskrift).

Problem och rekommendationer: Alternativtexter för bilder är nödvändiga för att de ska kunna ”läsas” av specialprogrammen, något som är särskilt viktigt om bilderna är del av en navigationsmeny.

Menyer i Flash eller Java är ofta omöjliga att komma åt i skärmläsare som skapar syntetiskt tal eller punktskrift. De kan också störas av reklambanners som ständigt uppdateras automatiskt och inte går att stänga av.

De blindas skärmläsare skannar texten uppfrån och ner, från vänster till höger, som om det inte fanns någon html-formatering alls. Det kan därför vara knepigt att förstå hur en sida är organiserad och vilken data som hör ihop om den är presenterad i tabellform. Läs mer om tabeller.

Synskadade

Hjälpmedel: Synskadade använder ofta program som förstorar bildskärmen.

Problem och rekommendationer: För synskadade – och många äldre – gäller:

  • Stor text är mer lättläst.
  • Hög kontrast mellan text och bakgrund ökar läsbarheten.

Eftersom förstoringsprogrammen bara återger en begränsad del av skärmytan är det lättare att ta till sig text än bilder. Bilderna blir ofta oförståeliga och fula i uppförstorat format.

Färgblinda

Hjälpmedel: Använder inte några särskilda hjälpmedel.

Problem och rekommendationer: Färgblindhet är egentligen inget funktionshinder, men kan orsaka problem på webben. Rött, grönt, gult och orange är ofta svåra att skilja åt för färgblinda och hög kontrast mellan text och bakgrundsfärg är åter att rekommendera.

Du kan färgblindhetstesta dina webbsidor.

Döva

Hjälpmedel: Inga särskilda hjälpmedel.

Problem och rekommendationer: Film- och videofiler måste textas för döva, som givetvis inte heller kan lyssna på ljudfiler. Detta är sällan ett stort problem idag, möjligtvis undantaget nyhetssajter med videoklipp.

Dövblinda

Hjälpmedel: Dövblinda läser på Internet genom en läsare som översätter webbinnehållet till Braille (punktskrift).

Problem och rekommendationer: Kortfattade texter är bra – det tar tid att läsa punktskrift. I övrigt gäller det mesta som sagts angående blinda och döva webbanvändare.

Rörelsehindrade

Hjälpmedel: Vissa rörelsehindrade kan använda ett vanligt tangentbord och mus, men är lite fumliga. Det finns även förenklade tangentbord med bara några få knappar och specialutrustning som styrs med hjälp av fötterna, munnen eller genom att röra på huvudet.

Problem och rekommendationer:

  • Problem med finmotoriken kan göra det svårt att klicka på små länkar.
  • Om en länk inte går att komma åt med hjälp av tab-knappen kan den vara omöjlig att nå.
  • Att ta sig genom långa listor med länkar för att nå annat innehåll kan vara fysiskt utmattande.
  • Många rörelsehindrade använder upplösningen 640 x 480 och ser bara delar av skärmen (de kan t.ex. ha virtuella tangentbord på en del av skärmen). De störs när det är många bilder, ofta reklam, överst på en sida och när nya fönster öppnas.

Personer med begåvningshandikapp

Hjälpmedel: Inga särskilda hjälpmedel.

Problem och rekommendationer: Enkelt och konsekvent utformade gränssnitt och texter som inte är krångliga underlättar för begåvningshandikappade personer.

Att komplettera texter med förtydligande grafik fungerar ofta bra. Om man är noga med bildernas ALT-taggar behöver man inte hamna i konflikt med de synskadades behov av text framför bilder.

Epileptiker

Hjälpmedel: Inga särskilda hjälpmedel.

Problem och rekommendationer: Det finns egentligen bara ett problem för epileptiker på webben och det är sidor eller bilder som genom sitt flimmer och blinkande riskerar att utlösa epileptiska anfall. Det rör sig om hastigheter mellan 2 och 55 Hz, som inte förekommer särskilt ofta men används ibland i annonser som knep för att locka till sig uppmärksamhet.

Bra och dåliga exempel

http://www.fass.se är den första ”tillgänglighetsmärkta” webbplatsen i Sverige enligt de krav som ställts upp av Funka Nu, ett webbföretag grundat av den svenska handikapprörelsen. Som grund för märkningen ligger riktlinjer som tagits fram av W3C (se mer nedan).

Funka Nu anser även att Brottsförebyggande rådet och Handikappsombudsmannen har bra sajter.

Som dåliga exempel nämner de grafiktunga sajter som Framfab och Vin och Sprit.


Läs mer

Jeanin jobbade på Lumano som konsult med användbarhet och informationsarkitektur. Hon jobbar nu på annat håll men hennes artiklar är fortfarande lika bra.

Publicerad i Artikel Taggar: ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*