Användbarhet vs användarvänlighet

— Ett försök att reda ut begreppen.

Som informationsarkitekt får jag ofta frågan vad som är skillnaden mellan användbarhet och användarvänlighet – är det överhuvudtaget någon skillnad och vilket begrepp ska i så fall användas när? Frågan är onekligen berättigad – orden används ofta slarvigt och förekommer båda som direktöversättning av engelskans usability.

Användarvänlighet

Ordet användarvänlighet är ett, i många sammanhang, utskällt ord. Man menar att användarna inte vill ha system som är vänliga mot dem. Användare vill ha system som är effektiva och ändamålsenliga – men inte vänliga. Jag håller med om att själva ordet användarvänlig är ett något missvisande ord – men dess innebörd är fortfarande viktig och får inte glömmas bort.

Användarvänlighet betyder att systemet är lätt och behagligt att använda. Ett användarvänligt system orsakar inte användaren onödiga problem eller grubblerier. Det är logiskt, konsekvent, effektivt och intuitivt. Användaren upplever det inte som jobbigt eller obehagligt att interagera med systemet.

Exempel:
En användarvänlig dörr är en dörr som har ett handtag som sitter ungefär på mitten. När handtaget trycks nedåt öppnas dörren. Skulle handtaget sitta högst upp på dörren och behöva pressas uppåt så vore dörren inte särskilt användarvänlig. Det skulle säkert gå att öppna den, om man fick fundera och pröva sig fram en stund, men det skulle inte vara lätt eller särskilt effektivt att använda en sådan dörr.

Att det just är efterledet ”-vänlig” som används är kanske olyckligt, men det är så vi bildar ord i svenskan där vi vill visa på att något är lätt, behagligt och trevligt: Promenadvänligt väder är sådant väder som man gärna tar en promenad i, en mingelvänlig lokal är en lokal som underlättar och uppmuntrar spontana, sociala kontakter osv. Sedan kan olika människor ha olika uppfattningar om vilket väder som är trevligt att promenera i, men det är ju också just där som utmaningen för oss informationsarkitekter och användbarhetsexperter ligger – att ta reda på vad användarna upplever som ”vänligt”.

Är dörren användbar och inte bara användarvänlig?

Foto: Blondinrikard Fröberg CC BY

Nytta

Det räcker dock inte med en stor dos användarvänlighet för att ett system ska bli användbart. Den kanske allra viktigaste delen av användbarhet är nytta – dvs att systemet verkligen hjälper användaren att tillfredställa sitt behov och / eller lösa ett problem. Ett system som inte erbjuder ett sätt för användaren att uppnå sitt mål tillför inte heller någon nytta och är därför helt onödigt att använda överhuvudtaget.

Exempel:
Tidigare nämnda dörr kan vara hur användarvänlig som helst, men öppnar den sig inte mot någonting som man behöver eller vill åt, så är den fortfarande inte det minsta användbar. En dörr som öppnar sig mot en tegelvägg eller rakt ut i tomma intet är, för de flesta människor (förutom möjligtvis för självmordskandidater), en helt onödig dörr, som inte kommer att användas.

Ett systems nytta beror således på vilken funktionalitet och information det innehåller. Och för att komma fram till vad användarna behöver …ja, just det: prata med dem!

Nytta + Användarvänlighet = Användbarhet

För att uppnå användbarhet, behövs alltså de båda ingredienserna nytta och användarvänlighet. Men mellan dessa råder dock inte nödvändigtvis ett 1:1 förhållande – ett mycket nyttigt system kan klara sig undan med en lägre nivå användarvänlighet och fortfarande vara användbart.

Så för att svara på frågan: ”vad är skillnaden mellan användbarhet och användarvänlighet? Är det samma sak?” Nej, det är inte samma sak, men de båda termerna går in i varandra: användbarhet förutsätter ett visst mått av användarvänlighet.

Användbarhet är ett större begrepp – och mer användbart, om ni så vill.

Av Kristin Emilsson Hammarberg, 2002.

Kristin Emilsson jobbade som konsult på Lumano med informationsarkitektur och användbarhet. Nu jobbar hon på annat håll men hennes artiklar är fortfarande lika bra.

Publicerad i Krönika Taggar: , , ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*